French 1848-1903 Paul Gauguin Art Locations (born June 7, 1848, Paris, France ?? died May 8, 1903, Atuona, Hiva Oa, Marquesas Islands, French Polynesia) French painter, sculptor, and printmaker. He spent his childhood in Lima (his mother was a Peruvian Creole). From c. 1872 to 1883 he was a successful stockbroker in Paris. He met Camille Pissarro about 1875, and he exhibited several times with the Impressionists. Disillusioned with bourgeois materialism, in 1886 he moved to Pont-Aven, Brittany, where he became the central figure of a group of artists known as the Pont-Aven school. Gauguin coined the term Synthetism to describe his style during this period, referring to the synthesis of his paintings formal elements with the idea or emotion they conveyed. Late in October 1888 Gauguin traveled to Arles, in the south of France, to stay with Vincent van Gogh. The style of the two men work from this period has been classified as Post-Impressionist because it shows an individual, personal development of Impressionism use of colour, brushstroke, and nontraditional subject matter. Increasingly focused on rejecting the materialism of contemporary culture in favour of a more spiritual, unfettered lifestyle, in 1891 he moved to Tahiti. His works became open protests against materialism. He was an influential innovator; Fauvism owed much to his use of colour, and he inspired Pablo Picasso and the development of Cubism.   Related Paintings of Paul Gauguin :. | vahine med gardenia | La Belle Angele | Afternoon Rest, Siesta | Whitehorse | Woman with Mango |
Related Artists:
Nuncques, William Degouve de
Belgian Symbolist Painter, 1867-1935 was a Belgian painter. He was born at Montherme, the Ardennes, France, of an old aristocratic family, After the Franco-Prussian war (1870C71), his parents settled in Belgium, and he taught himself to paint. In 1894 he married fellow artist Juliette Massin, who introduced him to the circle of Symbolist poets, who had a considerable influence on his style. He belonged to the avant-garde group Les XX and later exhibited at La Libre Esthetique. He travelled widely and painted views of Italy, Austria and France, often of parks at night. His best-known pictures, Pink House (1892), The Angels (1894), and Peacocks (1896), demonstrate the magical quality of his work. Pink House is thought to have been a major influence on Surrealism, especially the paintings of Rene Magritte. He is supposed to have said "To make a painting, all you need to do is to take some paints, draw some lines, and fill the rest up with feelings." A regular exhibitor in Paris, he was championed by Puvis de Chavannes and Maurice Denis. From 1900 to 1902 he and his wife lived in the Balearic Islands, where he painted the rugged coastline and the orange groves. After suffering a religious crisis around 1910, he painted pictures that revealed his tormented state of mind, and during World War I, while a refugee in the Netherlands, he produced only minor works. In 1919 he was overwhelmed by the death of his wife and lost the use of one hand. In 1930 he married the woman who had helped him through the crisis.
fritz von dardel
Fritz Ludvig von Dardel, född den 24 mars 1817 i Neuchâtel, död den 27 maj 1901 i Stockholm, var en schweiziskfödd svensk överintendent, militär, målare och tecknare. Fritz von Dardel var son till godsägaren Georges-Alexandre von Dardel och grevinnan Hedvig Sofia Charlotta Amalia Lewenhaupt. Han var gift med friherrinnan Augusta Silfverschiöld. Släkten von Dardel kommer från Schweiz och adlades i Sverige 1810. Von Dardel blev vid sexton års ålder konstapelkadett vid Vendes artilleriregemente, 1837 underlöjtnant vid Svea livgarde och avancerade till överstelöjtnant i armen 1862. Han blev 1850 adjutant hos kronprinsen och sedan hos Karl XV. Von Dardel var 1858-62 militärattach?? i Paris samt blev 1864 kabinettskammarherre hos Karl XV och samma år överintendent och ordföranden i Akademin för de fria konsterna, av vilken han 1861 invalts till hedersledamot. Dessutom var han ordförande i Nationalmuseums nämnd i 25 år (1867-92). Vid flera konstutställningar i Europa (1867, 1871, 1873 och 1878) samt i Philadelphia (1876) var han juryman. Själv hade von Dardel bedrivit studier på L??on Cogniets och E. Lamis ateljeer i Paris. Fritz von Dardel tillhörde Karl XV:s intima krets och har gjort ett flertal dråpliga, akvarellerade teckningar av personer och händelser vid hovet eller under kungens resor, vidare folklivsbilder samt litografier. Hans dagböcker (se nedan) som utgavs postumt är skrivna på franska och översatta och redigerade av hans söner.
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.